Clownen är oftast en viktig del av en cirkusföreställning. Barnen som kommer till cirkusen uppskattar alltid clownernas entré i manegen. Clownerna roar oss med sina tokiga infall, misslyckade försök och roliga kläder och attiraljer.
[IMAGE=eMT7ahfN6lc1.jpg]
Den moderna cirkusclownen, med sitt vitmålade ansikte, skapades i England under det tidiga 1800-talet, men clownkaraktären har en lika lång historia som teater och litteratur.
[IMAGE=cwapg8dojs5O.jpg]
Byfånen och narren
[IMAGE=eGFl1sdkdABj.jpg]
De tidigaste porträtteringarna av clownfigurer dyker upp i de grekiska och romerska berättelserna. Dessa är ofta karaktärer av typen byfåne som någon av historiens hjältar kan skoja med eller ha tålmodigt överseende med.
Likaså är zanni-figuren i den italienska commedia dell’arte-traditionen en karaktär som blir offer för andras skämtlynne och grymma spratt, i synnerhet Harlekins.
Under senmedeltiden började det bli vanligt med narrar vid furstehoven. Dessa var figurer som roade de blåblodiga och deras gäster med en blandning av poesi, sång, satir och fysisk komedi. Narren, i egenskap av dåre, kunde även drista sig till att ibland väva in lite kritik mot härskaren i sitt framförande enligt den gamla devisen att det är endast av barn och dårar som man kan få höra sanningen.
Moderna clowner
Det var den engelske komikern, skådespelaren och dansaren Joseph Grimaldi som 1801 utvecklade sin clownkaraktär med vitmålat ansikte och illasittande kläder. Han var engagerad vid flera teatrar samtidigt och hans clownfigur gjorde enorm succé. Grimaldis clown blev så populär att “Joey” fortfarande används som benämning på clown i många anglosaxiska länder.
Under 1800-talet utvecklades clowneriet till den konstform vi känner idag. Istället för att vara en byfåne som andra roar sig med har clownen blivit till en komiker som roar publiken på sitt eget speciella vis, där komik och tragik ofta går hand i hand.
Fysisk komedi
Clownerna underhåller ofta i mellanakter på cirkus eller teater. I deras repertoar ingår nästan alltid fysisk komedi av olika slag. Clownen ramlar, snubblar eller får något hårt slag i huvudet.
När filmen dök upp fick vi stifta bekantskap med en lång rad karaktärsclowner, som oftast roade oss med halsbrytande fysisk komedi. Dessa figurer utgör ofta versioner av luffaren som clown, en liten påminnelse om byfånen från förr. Hit kan räknas Buster Keaton, Harold Lloyd, Charlie Chaplin och Bröderna Marx. Bland nutida fysiska komiker kan omnämnas Michael Richards och Jim Carrey. Två svenska skådespelare i den traditionen var Nils Poppe och Martin Ljung.
Breddad arena
Genom att clownerna blev så etablerade som barnunderhållare, inte minst genom televisionens Clownen Bozo och McDonalds maskot, Ronald McDonald, uppstod andra arenor för clownerna att verka på.
Numer börjar det bli vanligt även i Sverige att arrangera barnkalas med en clown närvarande. En tradition som funnits i decennier i Amerika. Vill man göra extra fint kan man t.o.m. bygga en liten cirkus, eller åtminstone en scen. Hos byggmax hittar man allt man behöver, från material till verktyg. Dessa partyclowner brukar roa barn och föräldrar med tokiga lekar, göra ballongdjur, arrangera godisregn eller hjälpa till med piñatan.
En växande och viktig funktion för clownerna är som sjukhusclowner. Här lyfter de livsanden hos svårt sjuka barn samtidigt som barnens föräldrar förhoppningsvis får en liten stund att tänka på annat.
